Matmissbruk, också en ätstörning


#1

Jag är en tjej som väger 105 kilo och är 162 cm lång.
Jag har bantat under nästan hela mitt liv utan resultat. Detta har lett till att jag alltid trott att något är fel på mig. En dag såg jag ett reportage på facebook om en tjej som led av ätstörningen BED. Jag började fördjupa mig mer kring detta och insåg att det var här problemet låg. Jag kan äta väldigt mycket, hetsäta, utan att kompensera med kräkningar, laxeringsmedel eller motion. Efter att jag insåg detta kunde jag kompensera med kräkningar ibland, endast pga ångest. Idag väntar jag på remiss till ätstörningsklinik, men jag känner fortfarande att det är mig det är fel på. Ifall människor kring mig hade hört talas om att jag hade en ätstörning hade de nog bara skrattat… “Personer med ätstörningar brukar ju vara smala”.

Jag har försökt att sluta och försökt att äta efter schema, mindre portioner osv.
Jag förstår inte vad som går fel, jag förstår inte varför jag faller tillbaka dag efter dag.
Jag orkar liksom inte, jag måste gå ner i vikt, för det märks tydligt att jag har besvär…

Hur ska jag arbeta med mig själv för att ta mig tillbaka till ett normalt liv?
Någon mer som lider av samma besvär eller som bara kan ge mig stöd eller råd?


#2

Jag tror att det är viktigt att du börjar bryta ditt beteende och inte använda mat för att skada dig själv. Det mesta sitter i hjärnan och ifall du har “övat in” ett visst beteende kopplar hjärnan detta som återkommande. Prova med att försöka stärka din självkänsla och inte låta maten ta över dina tankar. Ifall du mår bra och känner dig stabil så reagerar också resten av kroppen därefter!.. Lätt att säga, jag vet. Men prova göra några övningar för bättre självkänsla <3 Det är mitt tips. Kram